Elementär bekännelse

Nu har jag jobbat. Det har gått riktigt bra. Förutom att nu är jag hemma och nu kommer tankarna. I natt kunde jag inte sova och när jag väl gjorde det drömde jag att jag blev övergiven BIG TIME, av mina föräldrar. Jag tror att jag grät i sömnen, jag vet i alla fall att jag grät i drömmen och vakande av att jag snyftade.

Övergivenhetskänslan är så elementär. Alla människor kommer få uppleva det flera gånger under sin livstid hur det är att bli övergiven. Känslan finns där djupt i mig. I min kärna.

Jag har svårt att gråta. Det är inkapslat långt där inne och kommer inte ut. Men, det är väl bara att vänta. Rätt som det är så kommer det...