Bekännelser om att våga fastän det gör ont

Jag vet precis hur det är, precis hur det blir. Och varje gång blir jag lite mer mörbultad, lite mer ärrad.

Jag reser mig igen, jag reser mig igen, jag reser mig och allting blir bra. När jag glömt, när jag gömt det där som gör så ont, någonstans långt där inne.