Idag är ingen bra dag

Jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen.
Jag känner mig tung och trött i kropp och själ. Jag är inkapslad i mig själv
samtidigt som jag känner mig hudlös.

Jag orkar ingenting, helst av allt vill jag krypa ner och sova bort alla besvikelser och allt det som gör ont i mig.

Minnen kommer upp och stannar kvar i kroppen, gamla minnen
om hur det var när jag var barn. Minnen om vad som hände då och vad som händer nu. Allt hör på något underligt sätt samman.
Jag kan knappt sitta upprätt. Hukar mig framför datorn, får svårt att andas. Jag andas mycket lätt, nästan inte alls.

Det känns som min kropp försvinner svävar
jag är inte förankrad i någonting.